namnet på vinet hänförs till
Tassilo III, hertig av Bayern samt traditionellt nämnt som den sista utav
Agilofingerna som varo en quadisk-svebisk-bavarisk-frankisk-langobardisk ätt.
Hezog Tassilo III var mer som en
kung, samt betedde sig även som en sådan, är bland annat känd för att han blev
strångmoderligt behandlad av kusinen Karl den Store, samt avsatt og utjagad
utav honom, men sedermera helgonförklarad utav kyrkan, med helgondag den 13
december.
Under hans hertigskap så hunne
han grundläga ett flertal olika kloster, bland annat benedektinklostret Stift
Kremsmünster som ännu idag är verksamt sedan det år 777 stiftades på
platsen där Tassilos son Gunther, enligt sägnen, förolyckades i en jaktolycka
med ett vildsvin. Bilden på butteljen är Tassilokalken som är en gåva
från Tassilo till klostret, samt även denna nyttjad ännu idag, sigillet bär
inskriptan:
TASSILO REX
AUCTOR VINEARUM
Vin började man ehuru ej
kultivera förrän år 893, och från samma utvalda platser har ovan Tassilovin
makats av oenologer i ett litet ungt familjeföretag. Druvan man nyttjar är den
klassiskt österrikiska druvan Grüner Veltliner som bär med sig kraftig karaktär
upptagandes likväl markens sakrala egenskaper på godjordligt vis, i detta
fallet röre det sig om relativt lösaktig jord på stenig grund, givandes
mineralrik fruktighet, i stark karaktär.
dëgûstè:
fräsch, fränig, fruktig, pommier,
perièr, mineraligt, samt en hel del pepprighet för att va vitt.
Viss stramhet, torrhet, men
friskheten är magnifik vid avkyldhet, medels hög grad av stramhet vid
rumstemperatur, Tassilokalken yppas i fantasin, benediktansk i balans et
harmoni med utpekande aromatiserad vitpepprighet, accelererandes ju mer vinets
kyla avtar, samt Guds värme, eller snarare Godans, vinguden, som via vinvarden
oss uppvärmo.
Avsevärd skillnad på kallt o
varmt.
~
