Man vet ganska lite om de tidiga germanska bosättningarna - av förståeliga skäl, då de ej hade några statsformer utan varo löst sammanhängande stammar som i viss mån flyttade runt relativt vagabondiskt. Men man tror att de som etnisk grupp bildades i Nord- og Mellaneuropa under 500-talet f.kr. samt framöver. När de först försökte expandera sitt område så satte de romerska besättningarna stopp för det och efter det att romarna hade tagit Gallien så försökte romarna göra floden Elbe till gräns emellan de olika folken. Men detta misslyckades då germanerna vann ett slag år 9 och gränserna förlades istället längs Donau samt Rhen. Direkt efter detta försökte germanerna bilda förbund och det bildades två stycken relativt stora sådana, men dessa kunde icke hålla ihop och föll därför sönder redan på 20-talet. Flera olika stammar eller folk uppstod under de följande århundradena för att lika snabbt försvinna ur historien – germanerna levde allstå i de flesta fallen under till synes lösa stamförhållanden som kanske främst går att jämföra med krigar- samt rövarband. Men vissa var således mer motståndskraftiga och gjorde speciellt under folkvandringstiden, som varade omkring 370-600, stora landvinningar tagandes över markområden uppförandes nya riken när det Västromerska riket föll ihop, delvis som följd utav dessa. De flesta av dessa riken föllo ehuru inom en snar framtid osså samman och den germanska befolkningen assimilerades med den inhemska befolkningen och speciellt med den romerska kulturen. De germanska folken och dess kultur hann ehuruväl påverka både kultur och folk i sådan mån att denna påverkan syntes änna in i medeltiden - men å andra sidan så synes ju den romerska påverkan än idag. På östfronten kommo slaverna og togo över de germanska områdena under 500-talet eller kanske något tidigare. Germanerna levde givetvis kvar i de områden som de än levo i, d.v.s. i exempelvis Saxland, Anglen og Jutland, med ‘viss’ förödansfull expansion, för andra folkslag og språkgrupper, vid senare tillfällen.
~
Citerat från boken Europas tungomål.
